Min vän som rycktes ifrån oss för tidigt för en dryg vecka sedan har inte lämnat mina tankar långa stunder. Jag ser henne framför mig leendes, skojfrisk och sprudlande levnadsglad. Så som hon alltid var. Jag kan nog inte riktigt ta in än att jag aldrig mer kommer få se henne. Det är för svårt att förstå… Jag sörjer en bit varje dag, tar in det bit för bit, att ta in alla känslor på samma gång blir nog för mycket…
Idag ska jag lämna Elton på skolan. Vanligtvis är jag bortskämd med att George gör det, men när han är bortrest på marknad (som nu) blir det jag som både lämnar och hämtar. Det går ju bra. Jag är vaken i alla fall. Mille brukar vilja äta runt sex-tiden och istället för att somna om med honom när han ätit klart så får jag idag stiga upp helt enkelt. Inga konstigheter!
Efter att jag och Mille lämnat av storebror fortsätter vi nog till affären. Det ska inhandlas god mellis till eftermiddagen för då får vi fint besök av en vän till mig och hennes två barn och deras vovve. Det ser jag så mycket fram emot. Det var så längesedan vi sågs och vi har mycket att ta igen. 💕
Sedan kommer en granne och tillika vän lite senare för att köra ett fys-pass i gymmet. Det blir tredje gången den här veckan. Jag kan säga att om alla vore lika träningsvillig och motiverad som hon är skulle vi vara atleter allihop!! 💪👏
Idag har jag byggt ihop ett biceps-pass åt henne så hennes karl lär få mata i henne fredagsmyset ikväll för hon kommer inte kunna lyfta sina armar, moahahaha! Det motiverar mig att vilja träna mer när jag drillar andra så det blir liksom en win-win lösning. Snart kommer jag köra tillsammans med henne – och vem vet, halva gatan kanske hakar på innan vi är färdiga! Sist vi körde hade vi dörren öppen och jag såg hur grannen kikade nyfiket medan jag skrek och spelade hög musik. Han kanske joinar oss snart!
SEN kommer Mathilda och äter tacos (nähä? På en fredag!???) med oss och umgås. Det blir en kanonavslutning på dagen tror jag.
Någon gång under dagen ska jag också hinna med att köra mina övningar från sjukgymnasten. De verkar ju ha gjort nytta då jag inte får lika ont när jag går längre så då får jag inte glömma att träna själv! Men nu: Frukost!